flackande blickar

Sitter med glittrande naglar, smattrandes på ett vitt tangentbord. Önskar att jag kunde printa ut repliken " kom nyss hem från stranden, här är det 30 grader och jag har blivit brunare än nånsin, hälsingar Italien" utan att låta som en som tar sina dagdrömmar på för stort allvar, en som tappat det, en som smusslat ner sin verklighetsomfattning bakom en kullersten där det nu växer rosa tulpaner.
Därav skriver jag inte ut den raden. Den får stå oskriven.
Här är det inte mycket "har", mer "vill ha". Ledsen för det, men är allt för hungrig som en varg på bara ben, vackra kläder och skor, ledigheten och friheten som går hand i hand för att ens slänga ett getöga på den lilla bistra sammanhängningen av ord som skriker girighet.
Nej, nu sluter vi ögonen igen. Själv återgår jag till ett ytterst osubtilt Italien, med brunbrända ansikten och skimrande kvällsbad.
/F

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0