flackande blickar

Därav skriver jag inte ut den raden. Den får stå oskriven.
Här är det inte mycket "har", mer "vill ha". Ledsen för det, men är allt för hungrig som en varg på bara ben, vackra kläder och skor, ledigheten och friheten som går hand i hand för att ens slänga ett getöga på den lilla bistra sammanhängningen av ord som skriker girighet.
Nej, nu sluter vi ögonen igen. Själv återgår jag till ett ytterst osubtilt Italien, med brunbrända ansikten och skimrande kvällsbad.
/F
Kommentarer
Trackback